Idag ska vi fira min mamma som har fyllt 65 år.
Det är konstigt det här med födelsdagar. Vad firar vi egentligen? Att någon lyckats leva ytterligare 365 1/4 dagar sedan sist? Och frågan är om vi verkligen lever dessa dagar eller bara existerar? Nu blev jag filosofisk. Men allvarligt, varför firar vi år? Vi kan ju lika gärna fira månader? Då fyller jag 479 månader i övermorgon. Eller varför inte dagar? Nu snackar vi höga siffror…
Eller varför inte – håll i er nu – leva varje stund som om det vore något att fira?
Det är jag med på, det fattar jag 
)
Men nu är det ju så att man inte blir så omtyckt om man avstår födelsdagar. Det ingår i vårt sociala arv att fira sånt. Och mycket annat som ”måste” uppmärksammas enligt vår kultur. Så ofta deltar jag på saker som jag egentligen inte vill vara med på för att det ”ska vara så”. Är nog rädd för vad andra ska tänka om jag inte dyker upp. Att de ska tycka jag är självisk som inte bryr mig. Men jag då? Om jag inte vill? Är det rätt att tvinga sig då? Hmmmm….vilket dilemma.
Men nu är det som det är. Jag är på väg ut till mamma och pappa för att fira födelsedag. Och det kommer bli trevligt. Men jag är lite trött redan nu. För inte nog med att jag inte vågar neka att komma, jag har dessutom tagit på mig massa uppdrag inför festen. Satt till kl 2 inatt och skalade potatis. Eftersom jag, helt på eget initiativ, erbjudit mig att göra hemmagjord potatissallad – åt ca 20 personer. Och tårta.
Jag får faktiskt skylla mig själv.
Måste lära mig att säga nej.
(Om ni är riktigt tysta nu tror jag ni kan höra både min sambo och bror applådera i bakgrunden. )
Samtidigt är väl ett kalas eller firande bara kul oavsett orsak. Att förgylla tillvaron och ta alla chanser till kalas borde det vara lag på! och du, potatissallad går också att köpa…
)
Kram
Håller med om att vi ska ta alla tillfällen att fira och ha kul! Det som känns fel är när man går på kalas för att man måste, inte för att man vill. Att ha roligt med familj och goda vänner utan tvång, för att man verkligen vill, är ju underbart
Kram tebaks!
Jag håller med Regine – varför? Kruxet är ju inte att man inte vill ha kul, för det vill vi ju alla, men det är precis nu som problemet startar: Man ska ha kul för att almanackan säger det (eller någon tvingar en).
Hur många kalas och fester är spontana? 0.7%?
Livet ska vara fritt och spontant, inte ett påtvingat ”den 5 augusti ska vi ha kul”. Varför inte ha kul här och nu? :party:
Sa ju att du skulle applådera